Gradtimmar är ett mått på den totala mängden energi som behövs för att upprätthålla en viss temperatur inomhus under en viss period. De används ofta för att beräkna den energi som krävs för att uppvärma en byggnad under en viss tidsperiod och för att jämföra energiförbrukningen mellan olika byggnader eller platser.
Gradtimmar (degree-hours) är en enkel och användbar indikator på det totala energibehovet för uppvärmning, och de beräknas som: Gradtimmar = (Inrerumstemperatur – Referensutförande) * Timmar. Referensutförande är en normal temperatur som används som en jämförelsepunkt, ofta 18°C eller 21°C, beroende på plats och användning.
För att använda gradtimmar måste man först avgöra den inre rumstemperaturen i byggnaden och dess referensutförande. Därefter räknar man ut skillnaden mellan de två värdena och multiplicerar det med antalet timmar som temperaturen har varit lägre än referensutförandet.
Det är viktigt att notera att gradtimmar inte tar hänsyn till energieffektiviteten hos värmeenheter och system eller andra faktorer som påverkar energiförbrukningen, såsom väderförhållanden och ventilation. Men de kan användas som en första uppskattning av det totala energibehovet för uppvärmning och för att jämföra energiförbrukningen mellan olika byggnader eller platser.
Gradtimmar är också använda inom solenergi- och värmepumpbranscher för att beräkna den mängd energi som kan genereras och användas för uppvärmning. De kan också användas för att mäta energieffektiviteten hos en värmepumpsystem genom att jämföra den faktiska energiförbrukningen med det beräknade energibehovet baserat på gradtimmar.
Sammantaget är gradtimmar en enkel och användbar indikator på energibehovet för uppvärmning och en viktig faktor att beakta vid planering och design av värmesystem, särskilt för energieffektivitet och hållbarhet.
Gradtimmar och gradminuter är två mått på energin som krävs för att upprätthålla en viss temperatur inomhus. Skillnaden mellan de två är tidsintervallet som används för beräkningen.
Gradtimmar mäter energin i timmar. De beräknas genom att räkna ut skillnaden mellan den inre rumstemperaturen och referensutförandet (vanligen 18°C eller 21°C) och multiplicera med antalet timmar som temperaturen har varit lägre än referensutförandet. Gradtimmar = (Inrerumstemperatur – Referensutförande) * Timmar.
Gradminuter däremot, mäter energin i minuter. De beräknas på samma sätt som gradtimmar, men med minuter som tidsenhet. Gradminuter = (Inrerumstemperatur – Referensutförande) * Minuter.
Här är fyra exempel på beräkningar av gradtimmar och gradminuter:
- En byggnad med en inre rumstemperatur på 15°C och en referensutförande på 21°C, under en tidsperiod på 8 timmar. Gradtimmar = (15 – 21) * 8 = -48.
- En annan byggnad med en inre rumstemperatur på 16°C och en referensutförande på 18°C, under en tidsperiod på 12 timmar. Gradtimmar = (16 – 18) * 12 = -288.
- En byggnad med en inre rumstemperatur på 17°C och en referensutförande på 21°C, under en tidsperiod på 6 timmar och 30 minuter. Gradtimmar = (17 – 21) * 6,5 = -58. Gradminuter = (17 – 21) * 390 = -1590.
- En annan byggnad med en inre rumstemperatur på 19°C och en referensutförande på 21°C, under en tidsperiod på 4 timmar och 45 minuter. Gradtimmar = (19 – 21) * 4,75 = -22.5. Gradminuter = (19 – 21) * 285 = -855.
Som du ser är det viktigt att använda rätt tidsenhet för att få korrekta resultat när du beräknar gradtimmar eller gradminuter.
Gradtimmar (heating degree hours, HDD) mäter det totala antalet timmar då temperaturen i en byggnad ligger under en referensgrundtemperatur. Referensgrundtemperatur brukar vara 18 grader Celsius, och det totala antalet HDD för en viss tidsperiod används för att bedöma det totala uppvärmningsbehovet för en byggnad.
Graddagar (heating degree days, HDD) mäter det totala antalet dagar då temperaturen i en byggnad ligger under en referensgrundtemperatur. Graddagarna räknas som antalet HDD för varje dag under en viss tidsperiod.
Det är svårt att lista graddagarna för Sveriges 10 största städer eftersom graddagarna beror på många faktorer, inklusive klimat, lokala vädermönster, referensgrundtemperatur och tidsperiod. Dessutom skulle detta data kräva en detaljerad analys och samling av information från många olika källor.
Det är bättre att fokusera på att beräkna graddagarna för enskilda byggnader baserat på data som är tillgänglig för dem. Genom att följa samma process för att samla in och analysera data kan du få en mer exakt bild av de graddagar som gäller för varje enskild byggnad.
